"Vad ska man ha all byråkrati till?" - En kvalitativ studie om styrdokument och riktlinjers betydelse för anställda som arbetar i LSS-boenden

Denna studie riktar sig mot anställda som arbetar i gruppboende som innefattas av Lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta (LSS). I flera sektorer inom den offentliga sektorn sker det en ökad detaljstyrning och den anställde får ett alltmer omfattande administrativt ansvar. Syftet med studien är därför att öka förståelsen för vilken betydelse styrdokument och riktlinjer har för den anställdes arbetsupplevelse. Två teorier har använts för att berika kunskapen om hur skilda sociala sammanhang kan påverka den anställde. De två teorier som har använts är Hochschilds teori ”The managed heart” och Johans Asplunds teori ”Det sociala livets elementära gemenskaper”. Studien har använt sig av en hermeneutisk metodologisk ansats tillsammans med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Totalt har 9 informanter intervjuas, där alla är anställda som antingen stödassistent eller stödpedagog i en gruppbostad. Analysen visade att styrdokumenten och riktlinjerna hade en omfattande betydelse för den anställdes arbetsupplevelse. De anställda motiverade användningen av dokumenten med att hänvisa till verksamhetens mörka historia. Historians roll fungerade därmed som ett svar på hur verksamheten kan bedrivas utan den nuvarande regleringen. Analysen visade att dokumenten styr den sociala interaktionen med brukarna då både den anställde och brukaren blir fångade av dokumentens innehåll. Det visade sig däremot att på grund av den sociala dimensionen i arbetet så existerade det ett frirum som inte i alla avseenden var uttryckligen reglerat. Det innebar att de anställda behövde bli skickliga på att tolka intentionerna av regelverken och de rådande normsystemen i det konkreta sammanhanget just där och då. Tolkningsprocessen var inte helt utan svårigheter, i synnerhet i de fall då regelverkets intentioner kolliderade med det subjektiva tyckandet. I flera situationer resulterade komplexiteten av att förhålla sig till regelverken och utomstående normsystem i att den anställde blev paralyserad.Studiens fokus är anställda som arbetar på ett gruppboende inom LSS. Det finns flera studier som indikerar att anställda inom flera yrken inom den offentliga sektorn upplever att deras arbete blir mer administrativt och att det sker en ökad detaljstyrning av deras arbete. Jag tycker därför att det är relevant att undersöka vilka konsekvenser en ökad byråkratisering har för den anställde. Syftet med denna studie är därför att öka förståelse för vilken betydelse styrdokument och riktlinjer har för den anställdes arbetsupplevelse. För att samla in material har 9 stycken intervjuer genomförts. Intervjupersonerna arbetar som antingen stödassistent eller stödpedagog på ett gruppboende. Intervjupersonens upplevelse av den nuvarande regleringen av verksamheten är delad. Å ena sidan upplever de anställda att det är bra att verksamheten strävar efter att stärka brukarnas rättigheter och inflytande över sina liv. Å andra sidan upplever intervjupersonerna att det i dagsläget existerar för många olika dokument att förhålla sig till, vilket skapar förvirring. Denna studies resultat visar att styrdokumenten och riktlinjerna reglerar och kontrollerar den sociala interaktionen mellan den anställde och brukaren. Stor del av arbetet grundar sig i de mål och insatser som står i dokumentet Genomförandeplanen. Genomförandeplanens innehåll bestäms av brukaren. Mitt resultat visade att stor del av den sociala interaktionen mellan den anställde och brukare kom att handla om att försöka uppnå dessa mål, trots att de i vissa fall strider mot vad båda önskar. Intervjupersonerna hävdade däremot att när målen väl uppfylldes bidrog det med en enorm tillfredställelse bland de anställda. Byråkratiska dokument är i många fall fyrkantiga, till skillnad från den sociala verkligheten som i många fall är rörlig och formbar. Intervjupersonen hävdade att deras arbete utgörs av sociala möten med brukaren vilket innebär att dokument omöjligen kan innefatta alla situationer. Det innebar att styrdokumenten och riktlinjerna i dessa fall tillhandahåller en fingervisning kring hur den anställde bör tänka och resonera i vissa sammanhang. Det är däremot upp till den anställde att ensam ta beslutet kring hur vissa situationer ska hanteras. En del av inlärningen sker alltså på själva arbetsplatsen då den anställde behöver befinna sig i olika situationer och behöver pröva sig fram för att se vilket tillvägagångsätt som är lämpligast. Resultatet visade då att det ställer krav på den anställdes förmåga att båda tolka olika situationer och agera därefter men även deras förmåga att i efterhand reflektera över deras handlingar